Intervju med ”GI-Ola” Lauritzon. Del 2

Jag var nere på GI-boxen på Sveavägen och fick där en pratstund med mannen som tog GI till Sverige -Ola Lauritzon. Idag är inte GI det man ser på löpsedlarna, utan det är snarare 5:2 och LCHF som gäller. För 10 år sedan såg det dock annorlunda ut, då ansågs GI vara det extrema i kostvärlden. Nu tycks GI uppfattas mer som en sunt-förnuft-metod.  Här och nu kan du läsa den andra och sista delen i min intervju med Ola där han delar med sig av sina tankar kring “nya GI-metoden (GL)”, LCHF, periodisk fasta och mycket mer. Del 1 hittar du här.

Ola, blå skjorta, maj '12, liten

Vad är din syn på GI nu och då? Din första bok om GI släpptes 2004 och mycket har hänt sedan dess. I boken Den nya GI-metoden från 2012 tar du till exempel upp GL, glykemisk belastning.

”-Begreppet GI omfattar hög kvalitet som nummer ett. En missuppfattning är fortfarande att man utesluter kolhydrater med GI-metoden. Det stämmer inte, LCHF har ju tagit över ledartröjan lite som den kosthållning där man tar bort kolhydrater. Något jag inte ställer mig bakom, inte långsiktigt i alla fall. GI-begreppet är inte perfekt i någon bemärkelse. Det säger ju egentligen bara hur snabbt kolhydrater bryts ned. Man räknar på 50 gram rena kolhydrater och det är viktigt att förstå hur det räknas ut. Det är ju väldigt stor skillnad på mängden 50 gram kolhydrater från Coca-Cola, eller 50 gram kolhydrater från potatis, spenat eller vattenmelon. Det skiljer sig nämligen kolossalt i volym. Tar man till exempel ytterligheterna läsk och vattenmelon så behöver du ungefär 1 kilo vattenmelon för att få i dig 50 gram kolhydrater, men ungefär en flaska läsk (500 ml). Tittar man i en GI tabell kan man dock tro att läsk är ett bättre val än vattenmelon. Det låter knasigt och är också fel. Det tar ganska lång tid att äta 1 kilo vattenmelon.”

”-GL är ett bättre begrepp. Det låter oss förstå både hur snabbt kolhydraterna går ut i kroppen, men också hur stor koncentration vi får i oss. Verktyget är vidareutvecklat från GI-indexet. Det säger mer om vad som händer i kroppen.”

Hur kommer det sig att du inte tycker att LCHF är en långsiktig lösning då uteslutande av kolhydrater gav så bra resultat för dig?

”-Jag utgår från mig själv. Jag har använt mig själv som försökskanin och för min egen del fungerar LCHF inte då jag blir både illamående och hängig, alltså lite nere. Mina serotoninnivåer dämpas och sexlusten minskar, och jag känner inte den här energin jag vill ha, vare sig mentalt eller fysiskt. LCHF påverkar mig, särskilt när det blir för mycket fett och främst av illamående. Därför kan jag inte själv gå i god för det. Därmed inte sagt att det inte fungerar för andra, för det vet jag att det gör. Många tycker att det är det bästa sedan skivat bröd; de får lugnare mage, bättre hy och gå ner i vikt med mera. För att man går ner i vikt, det gör man initialt, de allra flesta i alla fall.”

”-Men utöver mig själv och att jag inte anammat det så är det idag ganska oklart vad de långsiktiga effekterna är av så mycket fett, och då särskilt mättat fett blir. Och det pågår ju som du vet, som själv körde LCHF i så många år, en hetsk och intensiv debatt hur det påverkar hälsan, hur det påverkar risken för hjärt-kärlsjukdom. På lång sikt kan eventuellt kolesterol höjas. Man ser ju en sänkning initialt, men det tycks som det höjs på lång sikt. Risken för diabetes ökar också när man äter enligt LCHF enligt vissa undersökningar, något som motstrids väldigt kraftigt från en del håll. Min poäng är att det är ganska oklart vad de långsiktiga effekterna är idag.”

”-En tredje sak är att fiberintaget kan bli för lågt när man äter för lite kolhydrater. Vilket inte är bra. Man kan få förstoppning som är dåligt för mag-tarmkanalen. Det finns då en förhöjd risk för tarmcancer. Så om man äter det är det viktigt att man äter mycket grönsaker med fibrer.”

Måste man kolla GI/GL eller kan man gå på kolhydrater som finns i basmat och undvika allt för processad mat? Klarar man sig på sunt förnuft?

”-Du kan absolut klara dig på sunt förnuft. Jag brukar använda mig av det så kallade påstricket. Tänkt dig att du har en påse med ljummet vatten så lägger du ner ett livsmedel i den i fem minuter. En franska blir en ren degsörja efter fem minuter, men en skiva rågkuse, eller ett surdegsbröd förändras inte så mycket på samma tid. Det ligger förmodligen bara kvar och guppar i påsen. Det är alltså ett enkelt sätt att illustrera vad som händer i magen. Vad som händer med blodsockret och insulinet när vi ätit. En längre utsöndring är mer gynnsam för kroppen. Du behöver inte följa GI-/GL-begreppen. Förstå hellre att i de raffinerade produkterna är jobbet som borde göras i magen redan är gjort. Man kan också försöka undvika livsmedel där första ingredienserna är vetemjöl eller socker. Dessa livsmedel har ofta högt både GI och GL.”

GI-metoden känns idag ganska försiktig. Är din metod nu lite sunt-förnuft-metoden?

”-Hehe, jo, precis, det har den blivit i allra högsta grad. När jag spred GI i Sverige, blev jag mycket ifrågasatt, Jag satt i TV-soffor och försvarade metoden samtidigt som professorer sa att det var god dag yxskaft ungefär. På den tiden det kalorierna man skulle skära ner på och det var det enda som funkade, samtidigt som fettet var den stora boven. Idag vet vi bättre och det gäller även etablissemanget. Till och med Livsmedelsverket med de Nordiska Näringsrekommendationerna (NNR) har successivt ändrat sig mot GI-hållet och inte minst nu senast (senaste NNR). Nu är första gången man gjorde skillnad på bra och dåliga kolhydrater och man tar även upp skillnaden på fetterna. Man har tagit till sig av informationen som finns. GI har blivit den sunda, klocka och accepterade vägen som passar alla. Därmed blir den ju också lite tråkig. Du ser inte stora löpsedlar med GI-metoden idag.”

Nej precis. Nu är det 5:2 som gäller. Vad tycker du om de olika fastorna som kommit, till exempel 5:2 och 16:8?

”-Både 5:2 och LCHF väcker känslor. Allt som väcker känslor är ju intressant. Jag tycker fastorna är Intressanta och har borrat ner mig i det också. Mest intressant tycker jag korttidsfasta är. Kanske inte för midjemåttet utan snarare vad som händer på cellnivå och även kopplingarna till hjärnan, främst hippocampus och minnescentret där. Kunskapen om periodisk fasta är i sin linda och det forskas mycket på det, främst på djur. Man kan ju inte definitivt säga att det gäller för människor, men det finns tydliga indikationer på kopplingar till minskad risk för demens och Alzheimers på korttidsfasta och kalorirestriktion.”

Är det kanske en chans att läka kroppen?

”-Ja, inte minst! Man låter kroppen och cellerna andas och återhämtas. Även hungerkontrollen tycks bli bättre med fasta. Förr kunde man ju ha som en matklocka som gjorde en nervös om man inte fick lunch exakt när man borde. Med fastan blir hungerkänslorna en naturlig del som man accepteras.

Fuskar du nåt själv med kosten?

”-Jag fuskar, även om det är ett svårdefinierat ord. jag äter godis, öl och pizza. Men skillnaden är den att jag väljer att göra det. Det är slentrianbeteendet som är det stora problemet, inte att man njuter av en öl någon gång ibland. Börjar man en diet, oavsett vilken, så lyckas man initialt. Man blir varse om vad man äter, att man äter och man tänker till innan. Det är det jag lever efter. Så visst kan jag känna en söndagskväll när jag jobbat stenhårt hela veckan att det är otroligt skönt med en pizza då. Men det är då något jag väljer att göra.”

”-Vill man verkligen göra en livsstilsförändring, öka i muskelmassa, gå ner i vikt, personbästa eller liknande. Då måste man gå in i det mer helhjärtat än att puttra vidare i någon allmän form av tillfredsställelse. I mitt fall så är jag nöjd; jag har normalvikt, jag har bra blodvärden. Jag har hittat en medelväg som passar mig, Den inkluderar mycket nyttig mat, men även vin och godis.”

”-Det bästa tipset är nog att försöka lära sig grunderna om hur kroppen fungerar. När du får förståelsen så ändrar du också beteendet automatiskt. Det handlar om kunskap. Den behöver inte vara djuplodande, men den gör dig nyfiken. Du läser innehållsförteckningen, funderar på hur viss mat bryts ned påverkar blodsockret och så vidare.”

Avslutningsvis. Hur är din egna relation till rörelse och träning?

”-Jag är ingen naturlig träningskille. Jag tränar på gym och springer men mesta fokus hamnar på kosten. Kosten är jag mest passionerad för. Den vill jag jobba med och även bidra med min kunskap så att andra kan må bra.”

—————————————————————————————————————————

Det var del 2 av min intervju med Ola Lauritzon. Ett stort tack till Ola som tog sig tid att svara på frågorna! Här kan du läsa den första delen där vi pratade GI, överviktsproblemet och hur Ola började sin GI-bana.

Mer om Ola:

GI Viktkoll (Gå ner i vikt med GI-metoden)
GI-Boxen (hemleverans av färdiglagad mat!)
Olas GI-Blogg

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>

WP-SpamFree by Pole Position Marketing